Fasadputs och material.

Fasadputs på rätt sätt.

En fasadputs kan se ut på olika sätt. Den kan vara grov eller jämn och slät. Fasadputs kan också kvastas upp på ytan. Metoder varierar och det kan vara svårt att avgöra vilken metod man använts sig av. Ett äldre hus har ofta en historia att berätta om när och hur man byggde huset i från början. Tittar man tillbaka tiden så var det vanligt att man blandade puts och cement på plats vilket kunde resultera i olika blandningsförhållande. Detta orsakade många gånger olika hårda putser. Detta gäller framför allt äldre fastigheter med fasadputs.

I dag köper man för det mesta färdigt putsbruk i säck från fabrik där man enbart tillsätter vatten vilket ger samma blandning hela tiden. Därför är det också viktigt att veta vilken typ av material och metod man använts sig av. Vet man detta så blir renoveringen enklare att utföra. Även också vilka typer av redan  utförda renoveringar och också om fastigheten har byggs till med olika mindre byggnader. Är fastigheten tillbyggd kan det hända att en annan typ av material har använts på tillbyggda delar av fastigheten. Det gäller att man kan skilja materialen åt.

En tumregel är att när man ska utföra fasadrenovering på en befintlig fasadputs bör man tänka på att renovera med likvärdiga material och metoder som den övriga fasadputsen har i från början. En kalkputsad fasad ska således renoveras med ett kalkbruk. Fel färg och material har tyvärr förstört många fina och vackra fasader. Ringmuren på Gotland verkar vara ett exempel på felaktiga material som blandats. Man bör också tänka på att renovera en putsad fasad är ett omfattande arbete som bör utföras av professionella hantverkare.

Kalkputsade fasader och kalkfärg.

Äldre putsade fasader som består av kalkputs målar man vanligen med traditionell kalkfärg. Traditionell kalkfärg ger ett levande och något flammig fasadputs som ger ett mycket vackert intryck. Kalkfärg innehåller släckt kalk , kalkbeständiga pigment och vatten. Många anser att fasadputsen ska förvattnas med kalkvatten innan avfärgning med kalkfärg sker.

Förvattning bör alltid utföras dels för att skapa ett underlag med bättre vidhäftning och ett jämnare sugande underlag. Om man inte förvattnar är också det risk att underlaget drar ur vattnet från kalkfärgen så denna torkar för snabbt och risk för försämrad hållbarhet uppstår. Även eftervattning ska utföras så kalkfärgen inte torkar för fort. Eftervattning och förvattning ska även utföras när man arbetar med putsbruk. Kalkmålning utförs traditionellt med plafondpenslar och målas korsvis.

Vanligen målar man 3 till 7 skikt med kalkfärgen. Man ska också tänka på att måla vått i vått och aldrig stanna upp till exempel mitt i en väggmålning utan måla färdigt hela ytan i ett svep. Skarvar är i bland omöjligt att undvika men man bör tänka på och planera var eventuella skarvar hamnar. Under arbetets gång bör man skydda fasaden i från regn och direkt solljus. Intäckning av byggnadsställningen med presenning är en vanlig metod för att skydda fasaden mot detta.

Har man utfört en nyputsning av underlaget med kalkputs bör denna få stå och karbonatisera i ca 3-4 veckor innan avfärgning sker. Det är också viktigt att man väljer rätt årstid för att utföra arbeten med kalkputs. Det får inte bli för varmt och inte heller bli för kallt.

Ädelputsning.

Ädelputs är egentligen ett namn för flera olika fasadputser. Ädelputs innehåller i dag både kalk och cement där inblandning av cement gör denna ytskiktsputs hårdare. På många större fastigheter till mindre villor hittar man ädelputs så detta är också en väl beprövad metod som också skapar vackra fasader.

Stänkputsning är en vanlig metod att applicera denna fasadputs. Stänkputsen sprutas upp och ger en knottrig yta. Normalt sprutas fasaden 2 gånger. Under första sprutning brukar man heltäcka fasadytan och under andra sprutning jämnar man till fasadytan till exempel skillnad i struktur och dylikt. Bilden ovan visar när stänkputsning utförs med trattspruta.

Rivputs är en variant där fasadputsen är avriven. Rivputs sprutas upp på fasaden för att sedan rivas av med en spikförsedd bräda. Rivputsen måste rivas i rätt tillstånd innan rivputsen har härdat helt. Inte för blöt och inte heller i helt torrt tillstånd.

Spritputs är också en variant av ytskiktsputs. Denna puts är en ganska grov fasadputs oftast med 5-8 mm ballast. Ganla spritputsade fasader kan ha ännu grövre struktur. Förr i tiden kastades denna puts på med en speciell murslev bit för bit med handkraft. Det kan se enkelt ut när en erfaren murare kastar på spritputs på fasaden men detta kräver lång erfarenhet för att få ett jämt och bra resultat. Nu sprutas även denna fasadputs med sprutpistol.

Fasadrenovering.

En fasadrenovering består oftast av en treskiktsputs dvs grundputs , grovputs samt ytskiktsputs. Vanligen kallas detta för en tjockputs. Har man tagit bort all befintlig fasadputs är det viktigt att man följer dessa steg. Man kan heller inte slå på för tjocka skikt av puts på en gång. Max påslag kan variera beroende på putsbruk. Ädelputsen är en genomfärgad ytskiktsputs som man ofta använder sig av i treskiktsputsning i sista fasen.

Ädelputsen kan man i stort sett få pigmenterad i den kulör man vill ha och levereras färdigblandad i säck där man enbart tillsätter vatten för att ha en färdig produkt som är klar att användas. Några metoder av ädelputsning kan du läsa om ovan. Dessa fasadputser är också diffusionsöppna som låter fasaden andas på ett bra sätt och stänger inte inne fukt i fasadputsen. Har fasadputsen blivit blöt gäller det att putsen kan torka ut.

Målar man en fasadputs med en filmbildande färg så stängs fukt inne i fasaden och kan sluta med fukt och olika typer av mögelskador. Detta är en av orsakerna varför man pratar om vikten av rätta materialval vid fasadputsning. Fasadrenoveringar av fasadputs brukar alltid innehålla mer arbete än själva renoveringen av fasadputsen. Målningsarbete av alla de slag är vanligt att man utför i samband med en fasadrenovering. Då tänker vi på målning av takfot och vindskivor. Det är både mer ekonomiskt och enklare att utföra detta arbete när byggnadsställning ändå är på plats. Även målning av fönster och om man har inslag av diverse träpaneler.

Man ska heller inte glömma alla plåtbeslag som sitter i anslutning till fasadputsen. Dom har en viktigt funktion att fylla. Fönsterbleck bör alltid kontrolleras vid en fasadrenovering och så även hängrännor och stuprör. Sedan finns det diverse andra plåtbeslag så som ståndplåt som också har sin funktion för att vattenavrinningen ska fungera. Dessa plåtbeslag är viktiga så att inte fasadputsen behöver ta emot en överdriven mängd av vatten som i sin tur kan leda till missfärgningar och frostsprängningar i fasadputsen och även andra typer av skador.

Plåtbeslag.

Plåtbeslagen måste fylla sin funktion på ett korrekt sätt. Detta är viktigt så att vatten avleds i från fasaden och andra byggnadsdelar. Plåtbeslagens uppgift är också att skydda och täta i från inträngande vatten mellan fasadputs och andra material. Plåtbeslag som exempelvis fönsterbleck , ståndskivor , skyddsbeslag ska också vara tillverkade med putskant. På många äldre fasader finns inte detta. Renoverar man en k-märkt fastighet får man kompromissa med gällande normer då man vill bevara fastigheten i så ursprungligt skick som möjligt. Upptäcker man plåtbeslag som inte fyller sin funktion eller är rostangripna bortom räddning så ska dessa bytas ut. Fönsterbleck med bakfall så att vatten kan rinna bakåt och skadar bottenstycket i fönsterkarm eller gör så att vatten leds ut på fasaden i stället för att droppa av i framkant är ett exempel. Ett annat kan vara läckande hängrännor eller stuprör som kan göra att det läcker ut vatten på fasadputsen.

Nu finns det ju naturligtvis fler exempel på skador än detta vi tagit upp här som defekta och läckande plåtbeslag kan orsaka. Defekta plåtbeslag bör alltså bytas ut innan eller i direkt samband med din fasadrenovering. Fungerande plåtbeslag är en förutsättning för en hållbar och vacker fasadputs. Dessutom ger plåtbeslag som är hela och fina och har en färg som matchar din fasadputs ett vackrare helhetsintryck.

Putsbärare.

Med putsbärare menas det underlag som bär putsen. Vanliga putsbärare är tegel , leca , lättbetong samt puts på trästomme. Puts på trähus kallas för revetering. Reveterade hus har traditionellt sett putsats med ett kalkbruk. Detta för att ett kalkbruk är mer porösare och ska kunna ta upp rörelser i fastigheten på ett bättre sätt än ett cementbaserat putsbruk. Kompletterar man en kalkputs ska man inte blanda in putsbruk som innehåller cement. Möjligen kan man komplettera med ett hydrauliskt kalkbruk. Grundputser har också sin funktion. Rödgrund använder man sig av på tegel och lecasten. Vitgrund används på lättbetong.

Murbruk.

Murbruk är uppdelat i olika hållfasthetsklasser. Detta gör att det är relativt enkelt att veta vilken typ av murbruk man ska köpa. A  till D är hållfasthetsklasserna som vi varit vana vid att använda oss av. Nu har vi ett nyare M-klasssystem för att fungera gemensamt inom EU men principen är den samma.

Du gillar kanske också...